theian.blogg.se

Satte fru, barn och hund i bilen för att köra till Sjötorp. Årets varmaste dag säkert 29 i skuggan. Vår AC har strulat av och till och efter ca 15 min kommer vi fram till Bäckhammars bruk söder om Kristinehamn. När vi känner den goa doften av pappersbruk lägger AC:n av. En tsunami av fuktig varm fisdoftande luft slår emot oss som en vägg.

Samtidigt ringer Gunnar och säger att han nog ska haka på. Kul! Nu ska jag äntligen få spöa honom. Men det visar sig att han ska simma loppet på 5000 m. Han försöker övertala mig, men jag står på mig för jag har inte kondition, eller har tränat, för 5000 m. Jag känner min kapacitet 1550 får räcka för mig.

Efter Vansbro är jag sugen på att tävla lite mot min träningskompis Gunnar. Smiskar honom på träningarna. På Vansbro visade han vart skåpet skulle stå genom att simma på 49 min. Jäkla Gunnar, typiskt att han alltid hittar på något sätt att spöa mig även när han inte deltar i mitt lopp…

Det blev mycket upplevelser för pengarna. Skyfall, åskoväder, stå och vänta på start i 90 min pga av blixtar, frysa i våtdräkt osv. Ett rätt roligt lopp, speciellt med att man ska upp och springa mellan slussarna. Det var asjobbigt att ta sig upp och många fick lyftas upp. Halt att springa på gräset, och när man hoppade i vattnet igen hade man liksom kommit ur rytmen för simningen.

Jag var väldigt trött vid sista uppgången. Jag hade precis dragit ifrån min klunga och jag kunde inte se någon tävlande framför mig. Då står hela min familj där och hejar på mig! Trotts regn, blåst och försenad start stod de och hejade på mig. Det var det absolut bästa. Att höra mina barn och fru heja på mig. Att se dem springa längs kanalen och vråla medans jag simmade den sista sträckan mot mål.

Gick i mål på en bra tid, 28:03. Det blev en 18:e plats, av 63 startande herrar. Det bästa av allt var hur kul mina barn tyckte att det var. I deras ögon vann jag! När jag förklarar att jag inte gjorde det så säger de bara att jag vann min klunga…

Jag bangade ur och simmade inte Ferlindoppet (1300m), läste att det skulle vara motström.Dessutom var det en av tävlingarna i open water trophy (med hela eliten) så jag fegade och struntade i det. Så här i efterhand ångrar jag att jag inte åkte dit och simmade. Har tittat på resultaten och det var flera herrar som tog sig i mål med tider på över 40 min. Min rädsla att komma sist var helt omotiverad.

Göta kanalsimmet är imorgon och det finns 5000 , 1550, eller 200 m. Så nu funderar jag på att dra iväg och simma 1550. Simmar 1500 på ca 30 min, men i Göta kanalsimmet ska man upp och springa förbi slussarna (2 st för 1550 loppet). Därför vet jag inte vad min tid i bassäng, eller från Vansbro är värd. Efter att ha kikat på förra årets resultat så skulle en tid på 30 min placera mig i övre halvan.

Tja, det blir ju antagligen inte bara jag som drar iväg. Hela familjen kommer nog att följa med som vanligt. Det är både kul och jobbigt att ha hela cirkusen med sig. Helt plötsligt så blir det hela inte enkelt längre, det blir ju en mindre expedition. Men det är kul att ha dem med sig. Att dela sin upplevelse med någon och speciellt med min fru.

Jag tror att Anna också skulle vilja simma loppet. Vilket ger mig dåligt samvete att jag ska simma och att hon får ta hand om barnen. Med två livliga och fantasifulla tjejer på 7 och 4 så behövs en vuxen på stranden. Det går inte att lämna dem vid hamnen i en dryg timme och tro att de står kvar någonstans i närheten.

Men det är så typiskt mig att vela fram och tillbaka. Eller fundera över hur synd det är om barnen som måste sitta i bilen, frun som inte får simma. Vet inte om jag använder dessa och liknande argument för att slippa delta. Det är faktiskt jobbigt, bökigt och tar emot. Stressen med att utsätta sig för hela tävlingsgrejen som jag är riktigt ovan med.

Nej nu är jag så trött på att vara en så mes. Det får bli Sjötorp och Göta kanalsimmet för mig imorgon. Familjen med för den delen!